Vi behöver el!

Vi behöver el – men var ska den komma ifrån?

Alla vill att samhället ska utvecklas. Vi pratar om elbilar, klimatomställning, nya industrier och ett hållbart Sverige. Men när frågan blir konkret, varifrån ska elen komma? Då blir det ofta tyst. Det är som att alla vill ha elen, men ingen vill ha elproduktionen.

Vi säger ja till vindkraft, men inte så att jag ser den.
Ja till solenergi, men inte på åkern bakom huset.
Ja till kärnkraft, men inte om det betyder gruvor i vårt närområde.

Vi vill ha framtiden, men inte fotavtrycken som leder dit.
Det är en utmaning vi behöver våga prata om utan att låsa fast oss i antingen eller.

En skatt under fötterna
I NA kunde vi nyligen läsa om Kvarntorpshögen, den gamla slagghögen som uppkom efter oljeutvinning under andra världskriget. Det som en gång var ett miljöproblem visar sig nu vara något helt annat, en potentiell skattkista.

Forskare vid Örebro universitet uppskattar att högen innehåller miljarder i värdefulla metaller. Bland annat 4 000 ton uran, men också nickel, vanadin, krom och andra sällsynta jordartsmetaller. Allt sådant som behövs för att bygga elbilar, batterier, vindkraftverk och solpaneler, det vill säga själva grunden för den gröna omställningen.

Trots det säger Kumla kommun nej till att ens utreda frågan om utvinning. Man hänvisar till miljörisker vilket naturligtvis är ett viktigt perspektiv. Samtidigt läcker uran redan i dag från högen, något som kräver kontinuerliga reningsinsatser. Frågan är alltså inte svartvit. ska vi lämna resurserna orörda, eller använda dem på ett sätt som både minskar riskerna och gynnar framtidens energiförsörjning?

Vår gemensamma verklighet
Det här är kärnan i hela energidebatten.
Alla är för utveckling, men ingen vill att den ska ske nära dem själva.

När ett vindkraftverk planeras växer protesterna. När en solpark ska byggas oroar man sig för utsikten. När kärnkraften diskuteras vill vi ha elen, men helst ska bränslet komma någon annanstans ifrån.

Sanningen är att Sverige behöver allt. Vi behöver el dygnet runt, året om. Vi behöver en blandning av energislag, vind, sol, vatten och kärnkraft. Och vi behöver ett samhälle som vågar tänka både långsiktigt och lokalt på samma gång.

Att säga nej är alltid enklare än att säga ja. Men utveckling kräver mod, ansvar och kompromisser.

Utveckling med ansvar
Jag vill att vi ska bygga ett samhälle där modern teknik och naturen kan samexistera. Det handlar inte om att välja bort miljöhänsyn, utan om att hitta lösningar som fungerar i verkligheten. Hållbar utveckling kräver både innovation och respekt för vår omgivning, men den kräver också beslut.Vi kan inte förvänta oss att elen ska komma från någon annans kommun, eller att någon annan ska ta miljökonsekvenserna åt oss.

En öppen fråga till oss alla
Elbehovet ökar snabbt, och utan stabil tillgång till energi stannar utvecklingen.
Så frågan är inte om vi ska producera mer el, utan var, hur och på vilket sätt.

Vill vi vara en kommun som deltar i lösningarna, eller en som står bredvid och säger nej?
Vill vi lämna över en framtid där allt är bevarat eller en framtid där något faktiskt fungerar?

Det är lätt att säga nej.
Men framtiden byggs av de som vågar säga ja.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *