Det var ett tag sedan jag skrev här.
Det har varit mycket ett tag. Jobb, familj, föreningsengagemang och idrottsevent.
Men en sak jag skriver om idag är något som skedde för två helger sedan, då gjorde vi det som egentligen är viktigast. Vi var ute och träffade folk, detta i samband med deltagande på Hallsbergsmässan.
Det är alltid lite speciellt att vara ute på mässor, marknader och andra ställen där man träffar folk. För det är där man får höra hur det faktiskt är, vad som saknas, vad som är fel och vad man vill ha för förändring.
Vi hade med oss ett Cornhole-spel.
Enkelt, men rätt talande.
Träffar du – då får du något.
Missar du – då får du försöka igen.
Svårare än så är det inte, och ärligt talat, det är ungefär så jag tycker att samhället också ska fungera.
Det ska löna sig att anstränga sig. Punkt.
Gör du jobbet, tar ansvar, kliver upp på morgonen och drar ditt strå till stacken, då ska det märkas. Det ska inte vara samma utfall oavsett om du försöker eller inte.
Det är inte hårt.
Det är rättvist.
Samtidigt är det viktigt att förstå att vi lämnar inte människor i sticket.
Missar du kastet så står du inte där tomhänt.
Du får en ny chans. Du får stöd. Du får hjälp att komma igen.
Men du måste också vilja något själv.
Det var lite så vi byggde upp spelet också.
Ju bättre du kastade, desto bättre pris fick du välja. Helt logiskt.
Men även den som inte träffade fick något med sig.
Exakt så ser jag på samhället.
Alla ska med, men inte på exakt samma villkor.
Det blev många bra samtal under dagen.
Raka frågor. Raka svar.
Med det sagt delar nästan alla som kommer förbi och pratar samma syn. De allra flesta tycker att det ska löna sig att arbeta.