Folkräkning nu!

Bor du där du säger att du bor? Enligt Lukasevangeliet reste Josef och Maria till Betlehem för att skattskriva sig. Kejsar Augustus hade beslutat att hela riket skulle registreras, och Josef fick därför bege sig till den ort där hans släkt hörde hemma. Det var inte frivilligt. Man reste dit man skulle och blev inskriven.

Två tusen år senare har vi BankID, digitala register och myndigheter som kan samköra enorma mängder information. Ändå lyckas vi inte hålla reda på en ganska grundläggande sak: var människor faktiskt bor.

Det är lite pinsamt.

Vi har redan bestämt oss Riksdagen beslutade redan 2022 att en storskalig nationell folkräkning ska genomföras och året därpå fick Skatteverket regeringens uppdrag att förstärka arbetet med kontroll av folkbokföringen.

Sedan dess har det utretts, tagits fram lägesbilder och skrivits rapporter. Jag är inte emot utredningar. Tvärtom behövs ett bra underlag när staten ska fatta stora beslut. Men vid någon tidpunkt måste man också börja göra jobbet.

För problemet är egentligen ganska enkelt. Felaktiga adresser används för att få tillgång till bidrag, skatteavdrag och andra rättigheter. De skapar problem för fastighetsägare och människor som får främmande personer skrivna hemma hos sig. Och i värsta fall kan en felaktig adress innebära betydligt större problem än några felriktade brev.

Så här kan en felaktig adress bli skattefusk Ta en person som arbetar i Stockholm men skriver sig hos en släkting tio mil bort, trots att han inte bor där. Samtidigt uppger han att bostaden hos släktingen är hans riktiga hem och att han därför behöver en andra bostad i Stockholm för att kunna arbeta.

Om det hade varit sant hade det kunnat vara ett helt legitimt fall av dubbel bosättning. Reglerna finns av en anledning. Den som på grund av sitt arbete faktiskt behöver två bostäder och därmed får ökade kostnader ska kunna göra avdrag för dem.

Men i vårt exempel finns inget riktigt hem tio mil bort. Det finns bara en adress hos en släkting och en uppgift om att personen bor där. Ändå kan samma berättelse användas i deklarationen för att påstå att bostaden i Stockholm är en extra boendekostnad som arbetet har orsakat.

Det är viktigt att vara tydlig här: folkbokföringsadressen ger inte i sig rätt till något avdrag. Skatteverket ska bedöma var personen faktiskt bor och vilka kostnader han faktiskt har. Men just därför blir en felaktig folkbokföring så problematisk. En falsk adress kan bli en del av den historia som används för att få resten av uppgifterna att framstå som trovärdiga.

Hela upplägget vilar i slutändan på ganska enkla frågor. Finns den första bostaden på riktigt? Bor personen där? Har han verkligen fått en extra boendekostnad på grund av sitt arbete?

Om svaren är nej men personen ändå lämnar andra uppgifter i deklarationen är det inte kreativ skatteplanering. Det är fusk.

Det krävs inget avancerat bolagsupplägg, ingen målvakt och ingen ekonomisk genialitet. Det krävs falska uppgifter – och att ingen upptäcker dem.

Problemet är därför inte reglerna om dubbel bosättning. Problemet är när våra register innehåller felaktiga uppgifter och att vi inte samkör uppgifter mellan olika myndigheter och arbetsgivare.

Det handlar om stora pengar Av Sveriges drygt tio och en halv miljon folkbokförda bedöms två till tre procent vara felaktigt folkbokförda. Minst 65 000 personer står kvar i registret trots att de borde ha avregistrerats som utflyttade, samtidigt som det finns personer som borde vara folkbokförda men inte är det.

Ekonomistyrningsverket har dessutom uppskattat att omkring 845 miljoner kronor av de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen hänger samman med felaktig folkbokföring.

Men pengar är bara en del av problemet.

Min pappas fastighet Min pappa äger en fastighet där en kvinna skulle flytta in. När hon sökte bostadsbidrag fick hon avslag eftersom mannen som hade bott i lägenheten tidigare fortfarande stod skriven på adressen.

På pappret såg det alltså ut som att de bodde tillsammans. I verkligheten hade de aldrig ens träffats.

Hon nekades pengar hon hade rätt till därför att en helt annan människa inte hade brytt sig om att ändra sin folkbokföring. Och när pappa försökte få bort honom från adressen visade det sig vara betydligt svårare än det rimligen borde vara.

Det är en märklig ordning. Den som sköter sig får problem därför att någon annan lämnar felaktiga uppgifter, medan ansvaret för att reda ut situationen i praktiken hamnar hos den som blivit drabbad.

Det värsta är likgiltigheten Ett JO-ärende från i våras visar hur långt det kan gå. En kvinna anmälde till Skatteverket att en man felaktigt stod skriven på hennes adress. Några månader senare inträffade en sprängning i fastighetens port, som bedömdes vara riktad mot mannen. Då ändrades folkbokföringen omedelbart.

Det krävdes alltså en sprängladdning innan en felaktig adress plötsligt kunde rättas.

Det är svårt att hitta ett tydligare exempel på att systemet är bakvänt.

JO har dessutom uppmärksammat hur Skatteverket tillämpar reglerna kring de besvär som en felaktig folkbokföring orsakar. Den som anmäler behöver inte bara uppmärksamma myndigheten på att en person inte bor på adressen, utan förväntas också beskriva vilka besvär det medför. I annat fall kan hanteringen stanna vid att den felaktigt skrivne får en påminnelse.

Tänk på vad det egentligen innebär.

Det räcker inte att uppgiften i ett offentligt register är fel. Den som har en främmande människa skriven hemma hos sig förväntas dessutom förklara varför det är ett problem.

Det är fullständigt bakvänt.

Verktyget finns redan Det märkligaste är att vi inte ens behöver uppfinna ett helt nytt system. Sedan 2022 finns redan en möjlighet att flytta en person från en felaktig adress och i stället folkbokföra personen enbart på kommunen.

Problemet är hur regeln är utformad. Skatteverket får göra det om den felaktiga folkbokföringen orsakar besvär för någon annan.

Jag vill ändra två saker.

Får ska bli ska. Besvärskravet ska bort. Bedömer Skatteverket efter en utredning att en person sannolikt inte bor på adressen ska personen bort därifrån. Han ska inte kunna stå kvar därför att fastighetsägaren, hyresgästen eller grannen inte lyckats formulera tillräckligt stora ”besvär”.

Det relevanta borde vara enkelt: bor personen där eller inte?

Är svaret nej ska han inte vara skriven där. Kan personen inte visa var han faktiskt bor får han i stället skrivas på kommunen tills saken är utredd och rätt adress kan fastställas.

Bevisbördan ska inte ligga på grannen, den nya hyresgästen eller fastighetsägaren. Det ska inte vara deras uppgift att argumentera för varför en felaktig folkbokföring stör dem tillräckligt mycket.

Den som påstår sig bo på en adress ska kunna visa att han faktiskt gör det.

Kolla din egen adress Det finns dessutom något alla kan göra redan idag. Skatteverket har en e-tjänst som heter ”Visa folkbokförd på samma adress”, där du kan kontrollera vilka personer som står skrivna hemma hos dig.

Det tar någon minut.

Gör det.

Ordning i registret skyddar hederligt folk Det sägs ibland att hårdare kontroll av folkbokföringen handlar om övervakning. Jag ser det precis tvärtom.

Ett register som stämmer skyddar människor som gör rätt. Det skyddar kvinnan som annars nekas bostadsbidrag därför att en främmande man fortfarande står skriven i hennes bostad. Det skyddar fastighetsägaren som inte vill ha okända personer registrerade i sitt hus. Det skyddar den som får myndighetspost, inkassobrev eller andra problem kopplade till människor som aldrig bott där.

Och framför allt skyddar det skattebetalarna.

Vi ska kunna kräva att bidrag, skatteavdrag och andra förmåner går till människor som faktiskt uppfyller villkoren. Det är inte för mycket begärt att den som vill ha pengar eller rättigheter från det offentliga också lämnar korrekta uppgifter om vem han är och var han bor.

Det här borde egentligen inte vara särskilt kontroversiellt.

Bor du på en adress ska du vara skriven där.

Bor du inte där ska du inte vara det.

Romarriket klarade att registrera människor utan BankID.

Sverige borde klara det 2026.